M o r g o n
Imorse vaknade jag av att mamma låser upp ytterdörren och börjar prata med hunden, "har inte rickard gått ut med dig än" - "sover emelie fortfarande".. Kind of that way! Hursomhelst, hör klamsande steg i trappen, ser hur mitt rum lyses upp av alla spotlights i taket, och hör frågan "har du sett vad klockan är?" DÅ, precis efter dom orden fattar jag att klockan knappast är några minuter över sex som jag ställde den på igårkväll., PANIK! Rycker undan gardinen för att kunna se klockan - 07.58!! SHIT! Slänger mig ur sängen med ett ryck, nästan så våldsamt så jag åker ner i golvet. Fattade ju själv att jag inte skulle hinna med fem över åtta bussen, så vad gör man i det läget? Joo, då ringer man till mormor och morfar ♥
( räddarna i nöden, love love love ) Bestämde att morfar skulle komma och hämta mig tjugo över åtta, vi börjar tjugo i så jag skulle lätt hinna. Och det gjorde jag också, mötte josse, som åkt med fem över bussen, i trapphuset - så i tid var jag, tack vare morfar!
Väl i skolan så var jossan gripen tillbaka! All I can say is: welcome home sweety-pie!
( lite bilder från löpskolningen i munktell samma dag )
hahaha, tack stumpan ;) <3